Hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål

Infraohjelma Helsinki har fastställt ambitiösa hållbarhetsmål för hela programgenomförandet. Målen gäller alla projekt inom programmet: Västra Helsingfors spårväg, Västra hamnens snabbspårväg och Vik-Malm snabbspårväg. Målen hjälper programmet att nå sin vision: världens bästa och mest ansvarsfulla stadsutveckling.

Med hjälp av hållbarhetsmålen genomför vi ett program som är klimatmedvetet, naturpositivt och resursklokt, främjar välbefinnande, är administrativt och ekonomiskt transparent samt tar hänsyn till framtidens behov.

Klimatmedveten

Vi identifierar klimatpåverkan och minskar projektets negativa klimatpåverkan (som mäts i koldioxidekvivalenter) genom att utveckla lösningar för planering och genomförande. När vi gör val beaktar vi klimatpåverkan under hela livscykeln.

Vad innebär klimatmedvetenhet i praktiken?

  • Klimatpåverkan från våra projekt har identifierats och vi minskar den under planeringen, byggandet och användningen:
    • Klimatpåverkan under hela livscykeln beaktas i jämförelser mellan olika alternativ.
    • Vi utreder möjligheterna att använda olika material och åtgärder med låga koldioxidutsläpp. Vi strävar särskilt efter att identifiera de lösningar som har störst effekt och är mest kostnadseffektiva samt att införliva dem i vårt arbete.
    • Vi minskar byggandets klimatpåverkan i enlighet med kriterierna för utsläppsfria byggarbetsplatser, vilket på byggarbetsplatsen kräver användning av fossilfri utrustning. 20 % av de förtecknade arbetsmaskinerna ska drivas med el, biogas eller väte.

Hur följer vi upp klimatmedvetenheten?

  • Vi jämför växthusgasutsläpp från alternativa genomförandelösningar under planeringen och byggandet, med beaktande av effekterna under hela livscykeln.
  • Utifrån preliminära utsläppsbedömningar och tidigare projekt fastställer vi projektspecifika mål för att minska koldioxidavtrycket.
  • Under byggandet samlar vi in information om den faktiska bränsle- och materialförbrukningen. Med hjälp av uppgifterna verifieras resultaten av den slutliga utsläppsberäkningen och bedöms i vilken grad målet för utsläppsminskning har uppnåtts.

Naturpositiv

Vi ökar den biologiska mångfalden och stadsmiljöns förmåga att anpassa sig till klimatförändringen jämfört med utgångsläget.

Vad innebär naturpositivitet i praktiken?

  • Vi ökar den biologiska mångfalden och stadsmiljöns förmåga att anpassa sig till klimatförändringen i de områden som byggs, jämfört med nuläget.
    • Vi fäller endast de träd som är absolut nödvändiga och planterar mångsidig ny växtlighet med hänsyn till klimatförändringen.
    • Vi förbättrar livsmiljöernas kvalitet, till exempel genom att anlägga gröna spårvagnshållplatser och omvandla gräsmattor till ängar.
    • Genom våra val av växtlighet stöder vi områdenas särdrag.

Hur följer vi upp naturpositiviteten?

  • Utvecklingen av den biologiska mångfalden följs upp med områdesspecifika grönkoefficienter genom att jämföra situationen före byggstarten med slutläget.
    • Den områdesspecifika grönkoefficienten består av tre värden: värdet för biologisk mångfald, klimatklokhetsvärdet och välbefinnandevärdet.

Resursklok

Vi effektiviserar cirkulär användning av material, återanvändningen av jordmassor samt hållbar användning av energi och vatten. I lösningarna beaktar vi hållbarhet och kostnader under hela livscykeln.

Vad innebär resursklokhet i praktiken?

  • Vi prioriterar att bevara befintliga konstruktioner i stället för att riva och bygga nytt.
  • Vi utvecklar den cirkulära ekonomin för jordmassor och strävar efter att använda betongkross som uppkommer i projektet som ersättning för naturstenskross.
  • Vi strävar efter att minska transportavstånden och genomföra transporterna med full last.
  • Vi utvecklar återanvändningen av material, såsom sten, och utrustning, såsom stolpar.
  • Vi testar nya lösningar, till exempel genom att testa hög andel återvunnen asfalt i tillfälliga vägar.

Hur följer vi upp resursklokheten?

  • Vi följer upp graden av återanvändning av jordmassor, andelen asfaltgranulat i den asfalt som anskaffas, användningen av betongkross som ersättning för naturstenskross samt återanvändningen av gatubeläggningar och gatuutrustning som demonteras från gaturummet.
  • Vi utvecklar ett digitalt uppföljningssystem för att det ska vara möjligt att automatiskt följa upp projektets grad av cirkulär ekonomi.

Främjar välbefinnande

Vi vill öka välbefinnandet för stadsborna, naturen och våra medarbetare. Vi beaktar stadsbornas behov på ett jämlikt sätt och minskar aktivt olägenheterna som byggskedet orsakar.

Vad innebär ett välbefinnandefrämjande arbetssätt i praktiken?

  • Vi identifierar och strävar efter att minimera de olägenheter som byggandet orsakar för närområdet, trafiken och miljön.
  • Vi skapar stadsmiljö av hög kvalitet, förbättrar tillgängligheten samt trivseln i gatu- och stadsrummen.
  • Vi beaktar stadsbornas behov på ett jämlikt sätt genom att involvera stadsborna.
  • Vi satsar på våra medarbetares och samarbetspartners välbefinnande, säkerhet och kompetensutveckling.

Hur följer vi upp ökningen av välbefinnandet?

  • Vi följer regelbundet upp och mäter hur väl byggarbetsplatsen lyckas beakta omgivningen, bland annat när det gäller buller- och dammbekämpning samt byggarbetsplatsens renlighet.
  • Vi följer upp hur de rekommendationer som invånarpanelen för Västra Helsingfors spårväg har utarbetat genomförs.
  • Vi mäter det välbefinnandevärde som urban grönska ger stadsborna genom att beräkna utvecklingen av grönskans kvalitet och mängd med hjälp av grönkoefficienten.
  • Vi följer upp åtgärder för att förbättra stadsupplevelsen inom teman som barnvänlighet, sensorisk tillgänglighet, gemenskap och platsens anda.
  • Vi använder mätaren Medveten byggarbetsplats, som har utvecklats av HOAS, för att mäta arbetsgemenskapens upplevda belastning, respekt, ledarskapets nivå, motivation och andra faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet. Mätningen görs med en enkät var tredje månad.

Administrativt och ekonomiskt transparent

Vårt mål är att vara en vägvisare för öppenhet inom byggbranschen. Vår verksamhet är transparent, hållbar, inkluderande, kostnadseffektiv och rättvis.

Vad innebär administrativ och ekonomisk transparens i praktiken?

  • Vi fokuserar på att genomföra lösningar som skapar värde.
  • Vi beaktar hållbarhet redan vid upphandlingar.
  • Genom jämförelser mellan alternativ väljer vi de mest kostnadseffektiva och hållbara lösningarna ur ett livscykelperspektiv.
  • Vi utvecklar branschen genom partnerskap, kunskapsdelning och innovation samt genom att erbjuda studerande möjligheter att utveckla sin kompetens.

Hur mäter vi administrativ och ekonomisk transparens?

  • Vi utvecklar en uppföljningsmetod bland annat för att främja riskhantering, kompetens, beslutsfattande, bekämpning av grå ekonomi och bedömning av ekonomiska effekter.

Beaktar framtidens behov

Vi identifierar framtidens behov och bygger en stad som är hållbar inför framtiden. Vi förbereder oss för framtidens olika möjligheter och risker, såsom klimatförändringen, stadens tillväxt och ökad osäkerhet.

Vad innebär beaktandet av framtidens behov i praktiken?

  • Vi identifierar effekterna och behoven i projektområdet som följer av framtida förändringar, såsom klimatförändringen, elektrifieringen, artificiell intelligens, cybersäkerheten och förtätningen av stadsstrukturen.
  • Vi förbereder oss för de identifierade framtida förändringarna och samordnar behoven med andra projekt och aktörer.
  • Vi beaktar hållbarhet, livscykelkostnader och underhållbarhet.

Hur följer vi upp beaktandet av framtidens behov?

  • För målet utvecklas en uppföljningsmodell som beaktar antalet lösningar, det förändringsbehov som lösningen svarar mot, lösningens effektnivå och behandlingen av lösningen i projektet.

Rulla till toppen